Bonus is Back in Town

Hur är det nu egentligen, är bonuskulturen nedkämpad eller lever den fortfarande livets glada dagar? En dagen ser ministrar rött och hävdar att nu får det banne mig vara slut. Nästa dag visar det sig att avsättningarna för bonus eller rörliga löner är högre än någonsin.

Som vanligt beror det på. Finansinspektionens nya regler kommer visserligen att ställa nya och hårdare krav på banker och försäkringsbolag men något förbud är det inte tal om. Den nya “svensk kod för bolagsstyrning”  skärper  också kraven på att mätbara kriterier  men säger samtidigt att styrelserna endast ska överväga att införa förbehåll mot felaktigt utbetalda bonusar.

Den bonus som det pratas om just nu rör inte främst toppcheferna. Det är istället framför allt rörlig lön till experter i det finansiella företagen, mäklare, analytiker, fondförvaltare, kundansvariga osv. Många av dessa personalkategorier har inskrivet i sina anställningsvillkor att de ska få en viss del av sin lön i relation till hur mycket affärer de genererar eller i relation till sitt enskilda affärsområdes resultat. Ett år då lånemarknaden exploderar samtidigt som börsen rusar uppåt blir det mycket affärer och följdaktligen stor bonus för just dessa. Samtidigt finns det andra, främst inom kreditområdet som blöder kraftigt på grund av stora förluster.  I vissa banker beräknas förlusterna bli så stora att aktieägarna inte kommer att få någon utdelning vid stämmorna i år.

dilemma

Den svåra frågan att lösa blir nu om det är OK att betala ut rörilg lön dvs bonus till 10 procent av de anställda  en bank samtidgt som att kreditförlusterna skenar och akteägarnas utdelning fryser inne? Det blir  sannerligen en pedagogisk utmaning för bankerna att förklara detta för sina akteägare. 

En reglering av ersättningssystemen som endast gäller finansiella institut kan innebära att individer som tidigare sökt sig till den finansiella sektorn på grund av höga rörliga ersättningar i framtiden kan tänkas välja andra yrkesområdeden. I den utsträckning dessa individer är högpresterande finns en risk för att förändringarna har en negativ effekt på sektorns produktivitet och effektivitet.

Detta produktivitetstapp bör dock till del kompenseras av högre effektivitet i de sektorer dit dessa individer söker sig.(ur Finansinspektionens beslutspromemoria 2009 12 11)

I den bästa av världar utlöser detta dilemma en etisk diskussion inom bankväsendet. Vad tycker de bonusbelönade själva?  Är de villiga att avstå bonus mot att de får en högre grundlön? Vad tycker deras kollegor om att de får bonus när banken går back? Hur påverkar detta effektiviteten?  Vad tycker bankkunderna? Hur påverkas förtroendet för bankerna? Vad tycker aktieägarna? Är man rädd för att resultatet ska påverkas negativt om bonusarna begränsas?