Om vi inte varit så förbannade…

Att åka buss genom stan är ett bra tillfälle till eftertanke. Den här regninga sommarmorgonen var inget undantag. Eftersom jag legat sjuk ett par dagar har jag följt var rapporteringen extra noga och att nu se de delvis nerrivna lite solkiga valaffischerna blev en extra påminnelse.  Jag blev illa berörd när jag såg att flera av ansiktena var vandaliserade. Inte så där med mustasch utan mer vicious. Fru Bildt hade fått ögon och mun bort rivna. Hennes blick gav ett spöklikt intryck. Efter ett tag kunde jag se att det verkade vara en vandalisering som endast drabbade kvinnliga kandidater. KD Ella hade fått horn och fula ord, Ulvskog ännu fulare ord medan manliga affischnamn var helt oskadda. Otäckt, går det en kvinnohatare lös som riktat in sig på politik eller är det endast ett tecken på frustration i största allmänhet eller är det Hökmark som fått spelet fullständigt?

I TV-soffan i morse satt frustrerade ungdomspolitiker och suckade över moderpartiets brist på känsla för feeling beträffande Internet och frihet. Ungmoderaten manade till eftertanke. Det var klokt.  Enligt Expressens nätenkät röstade 50 procent på ett annat parti än i riksdagsvalet. Alla otäcka bokstavscombos som de samhällsbärande partierna har röstat igenom de senaste åren har retat gallfeber på en hel ungdomsgeneration. Jag är ingen varm vän av lagstiftning mot dumhet men nu är det dags att ta fram en ny lag – IFRED-lagen som värnar yttrandefrihet och rättsäkerhet även på nätet. Annars får vi vänja oss vid att se nya partier poppa upp och med dessa ett antal politiker som kanske inte är de vi skulle vilja se företräda oss om vi inte varitförbannade.

Att KD Ella får packa upp väskan igen lämnar mig kall. Det är en välgärning varje gång en evolutionsförnekare får slå till reträtt. Att man nu väljer att skicka en 70 årig fd partiledare är bara symptomatiskt för partiet. Det var bättre förr eller hur?  Kryssandet visar dock att alla måste kryssa om inte rätten att nominera ska ges åt en minoritet.