Klantigt är bara förnamnet

Det är aldrig klädsamt att kritisera en konkurrent. Jag försöker därför att undvika detta. Idag ska jag  göra ett undantag.

Förtroende är viktigt, inte bara för AMF, Folksam eller något annat pensionsbolag utan också för hela näringslivet. När förtroendet brister drabbar det alla. Ibland gör vi misstag. Ibland lyckas vi. Ingen är perfekt men vi kan alla försöka rätta till saker när vi har haft fel. Det här kallas numera “att göra en pudel”.  AMF är det senaste i en lång rad bolag där enskilda personer har begått misstag. Det som upprör media, sparare och allmänhet är att det finns ett gemensamt drag av egennytta.  Detta ska inte handla om moral eller omoral endast om de fakta som är på bordet.

Den 26 augusti kommenterar AMF:s kapitalförvatningschef andra bolags återbäringsräntor.

De (de andra livbolagen) kommer att tvingas sänka återbäringsräntan och kanske till och med göra återtag av utlovade medel. Vi siktar på att upprätthålla en positiv återbäringsränta genom en försiktig och tryggare strategi

Den 28 augusti kommenterar VD för AMF att man nyligen sänkt återbäringsräntan från 4 procent till 1 procent.

Det är klart att det är den negativa börsutvecklingen som drar ner vårt resultat. Men samtidigt är vår solvens så bra att den täcker våra garanterade åtaganden 2,5 gånger om. Att vi sänkte återbäringsräntan beror på att vi vill undvika att göra en reallokering eller ett återta

Den 16 september kommenterar samma VD finansoron. Dagen innan hade Lehman kollapsat.

Oron bland världens börser och finanshus kommer att påverka svenskarnas ekonomi, inte minst gäller det pensionssparandet. Det gäller framförallt de som har sparinrikting mot aktiefonder. Det är de som i nuläget har sagt att jag vill ta hela risken själv, jag tror att jag kan agera med min pensionsportfölj på ett rationellt sätt. Sitter man högt exponerad i snabbväxande marknader i rena aktiefonder i dagsläget då har man tagit oerhört mycket stryk. Har man tillräckligt långt perspektiv tror jag inte att det gör någonting, (för den framtida pensionen) men då måste man ha en 20-25 års sikt framåt. Då tror jag att aktier över tiden kommer att vara bra, men man måste vara med på en oerhört guppig resa på vägen.

 Han har lugnande besked till dem som har valt en traditionell försäkring.

Vi har sänkt från 55 procent aktieinnehav för ett och ett halvt år sedan till 35 procent. Resten blir då i stället obligationer och fastigheter som är stabilare och som har avkastning över de här tiderna också och som till och med kan gå riktigt bra i vissa avseenden.

 Den 8 oktober säger VD i en intervju att återtag kan bli aktuellt i hela försäkringsbranschen om börsnedgången fortsätter även efter årsskiftet.

Då kan traditionella livförsäkringstagare drabbas i så måtto att det kommer att bli återtag över hela linjen. Men jag tror ändå att det kommer att handla om blygsamma belopp i sammanhanget, kanske 5 – 6 procent.

 Den 10 oktober varnar AMF för att finanskrisen kan få stora effekter på pensionerna.

Den 23 oktober kommer den första varningen för att det kanske finns en risk för ett sk återtag under 2009. Samtidigt beskrivs ändå AMF:s finanser som starka

Den som sparar i en traditionell livförsäkring har hittills i år haft positiv avkastning på sina pengar, trots att världens börser fallit 40-50 procent. Men om den kraftiga nedgången fortsätter kan ett återtag bli aktuellt under 2009.

 Den 4 november slår en intern utredning fast att det inte är juridiskt fel att någon inom AMF väljer att flytta sina pensioner pg av att uppgiften om att ett återtag skulle kunna komma att göras var offentliggjord. (Prm den 23 oktober) Det är alltså någon gång emellan den 23 oktober och 4 november som VD och vice VD beslutar sig för att flyttar sitt pensionskapital till en mer säker räntefond och därmed försäkrar sig mot att de ska komma att drabbas av en eventuell återgen återbäring. Själva den faktiska flytten fick klartecken först den 4 november ifrån den interna utredningen. Vice vd är utarbetad och trött eftersom han jobbat med upphandlingen i SAF-LO valet. VD arbetar sina sista veckor innan sin pensionering. Vem av dessa två som var drivande är inte känt men någon av dem har uppenbarligen initierat internutredningen. För vice VD handlar det om c 5 Mkr som flyttas men för den avgående VD:n är det hela 33 Mkr.  Vice VD har många år kvar till sin pension, en flytt är därför inte speciellt akut för honom. VD däremot ska inom kort bli pensionär. För hans del ter det sig därför som ganska naturligt att göra ett övervägande. Ska han ligga kvar med en exponering mot aktiemarknaden och därmed riskera att delar av hans pension ökar eller minskar eller ska han flytta till en ren ränteposition och få en mer förutsägbar pension? En pensionsrådgivare skulle i det här läget rekommenderat vice VD att ligga kvar i den traditionella pensionsfonden och givit VD rådet att väga fördelen med förutsägbara utbetalningar i en räntefond mot den mer riskfyllda i en traditionell pensionsfond. Det är dock inte detta resonemang som ligger till grund för de beslut de båda herrarna sedan tar. Det är istället det uppenbara hotet om att ett återtagande av återbäring som är det avgörande.

Den 30 november arbetat VD sin sista dag i AMF. Han går sedan i pension 62 år gammal.

Den 9 december är upphandlingsfasen av det nya SAF-LO avtalet klart. Parterna har än en gång gett AMF förtroende att förvalta den stora gruppen, 60 procent av LO arbetarna,  1,4 miljoner personer sk “icke-väljares” pensioner. Det nya avtalet innebär att pensionsspararna får sänkta avgifter men också en lösning helt utan någon garanterad återbäring.  Det är denna upphandling som vice VD i efterhand har beskrivit som så ansträngande att han blev “utarbeted” och “tappade omdömet”.

Den 1 februari slår trafikljuset definitivt om till rött för AMF och man meddelar att man reallokerar dvs tar tillbaka 8 procents tidigare avsatt återbäring.

Den 14 mars avslöjas att AMF:s chefer har fått 17 miljoner kr i bonus för 2008. Förre VD får 1,1 mkr och vice VD får 1,3 mkr. Efter stark kritik från styrelsen väljer Vice VD att betala tillbaka sin bonus. Förre VD:n gör det inte. Vice VD:n avgår.

Den 19 mars uppger förre VD:n att han flyttade sitt pensionskapital redan i oktober. Alltså innan den interna utredningen var klar (4 november). Han hävdar dock att han lät genomföra en utredning innan flytten.  

Han säger också att bolaget varnat för ett eventuellt återtagande vid 2 – 3 tillfällen. Den enda officiella varningen återfinns dock i pressmeddelandet från den 23 oktober. Det är först efter det att nya VD tillträder i december som AMF blir tydlig i sin kommunikation om ett förestående återtag.

Ett av flera skäl till att jag i oktober ansökte om att flytta pengarna, cirka 33 miljoner, var risken för återtag. Det ångrar jag förstås idag, självklart. Men då var faktiskt stämningen en annan än den vi har idag. Krisen var inte lika påtaglig och jobben inte lika hotade. Då kändes flytten rimlig.

Den 21 mars uppgår kostnaden för förre VD:n till 104 miljoner kronor eller över 10 miljoner per år räknat från 1998, då han tillträdde. Av dessa är 62 miljoner kronor pension och 42 lön och bonus. Ordföranden i AMF är förvånad. Uppenbarligen har han inte läst bolagets egen årsredovisning.

Det låter som hiskeligt mycket pengar, mera än jag trodde. Jag kan varken bekräfta eller dementera summorna eftersom jag inte har något underlag, här och nu.

 Det finns flera oklarheter som borde redas ut innan vi kan släppa denna sorgliga historia.

  1. Vem initierade flytten?
  2. Vilket datum gjordes den?
  3. Vilka i ledningen tog samma beslut?
  4. Varför gjordes den interna utredningen? Var det på grund av att någon hade ifrågasatt om det var lagligt eller för att skydda VD och vice VD från kritik?
  5. Rapporterades händelsen i det interna risksystemet?
  6. Rapporterades händelsen till styrelsen?     
  •  Bonusen

  1. Vad är bakgrunden till att man betalar bonus i ett bolag som AMF?
  2. Har bonuskulturen i AMF bidragit till den tillåtande attityd AMF har intagit beträffande lönesättningen i bärsbolag?
  •  Pensionen

Eftersom det inte är den nuvarande ordföranden som har slutit avtalet med VD som gett de höga kostnaderna vem är det då som bär ansvaret?