En skola med traditioner

Jag får otäcka flash-back bilder i bakhuvudet när jag ser att det är mitt gamla pluggKungsgårds skolan – som haft det dåliga omdömet att utse “jobbigaste klasskamraten”.  När jag gick där på 70-talet fanns samma tendenser. Rektorn, Bertil, var en fd fanjunkare som hade blivit tvångsomskolad. Han införde ett skolvaktssystem som gick ut på att vissa elever utsågs till “skol-poliser”. Dessa utrustades med block, penna, visselpipa och armbindel (!) sen skulle man gå runt och vissla på kompisar som satt med fötterna uppe på bänken. Lydde de inte kommandot skulle man skriva upp dem i blocket och rapportera till fanjunkar-fürern.  Lärarkollektivet var också en riktig roligt gäng. Engelskafröken rymde med teckningsmajjen,  en huvudlärare tvättade aldrig, och då menar jag aldrig, sin kostym och musikfröken hade varit utvikningsflicka. Vi  elver var också riktiga frön.  En gång kopplade någon in sig på skolans högtalar system och spelade upp “bordellmammas visor“.  I min bok var jag hyfsat konstruktivt bråkig. När rektorn rev ner våra tjusiga skåpsdekorationer ringde jag Kvällsposten som kom och gjorde reportage. Men kanske var jag också ett besvärligt exemplar. Minns iaf att Bertil i ren desperation ringde hem till farsan och skvallrade att jag  minsann hade pussat på skolans värste bråkstake Max.  Så jag kanske bara vill hämnas.